EHJAGVETINTERIKTIGTVADJAGSKASÄGAOMDETHÄR!?!?!?!?!
Vad var det som nyss hände? Körde vi över Mora med 5-2? På bortaplan? Och det kändes typ huuuuur lugnt som helst? (rent objektivt alltså, jag var ett nervvrak hela matchen).
Ja, tydligen. Och jag har fortfarande ingen jävla aning om vart det här laget står. Det känns exakt lika mycket som det kan bli 4-0 i matcher till oss som att Mora bara behövde en match i benen, att vi blir högmodiga till nästa match och glömmer att jobba järnet och vips är det 1-1 och ångest deluxe igen.
****
Tex drällde men var överlag stabil. Han tog det han skulle men sattes väl, i ärlighetens namn, aldrig riktigt på prov. Jag har alltid gillat Tex och trott på honom hela säsongen. Jag hoppas han kan bli en av våra största hjältar.
****
Det känns som att något var påkopplat nu som inte varit påkopplat tidigare. Alla kriga tillsammans. Skott täcktes åt höger och vänster och även om jag håller med om Magnus Nyströms beskrivning av Marcel Müller – ”
Här finns en 194 cm lång legoknekt från Berlin som man ibland ser på isen och tänker ’han kanske borde satsat på basket i alla fall – så kämpade till och med han, såg det ut som. Eller jag antar i alla fall att det är så det ser ut när han kämpar. Men jag hoppas att han kan sluta drälla i passningsspelet och börja leverera alla de där poängen han gjorde i Tyskland.
Gällande vår andra tysk, Pietta, så fick han några rejäla tacklingar de första bytena. Men han höll sig kall, gav inte igen (det gjorde dock Müller åt honom…) och fortsatte spela helt okej.
På temat tyskar vill jag också delge er denna mycket tänkvärd tweet från fine Stiko.
Det här lugna och mer organiserade SHL-tempot kommer ju passa tyskarna alldeles prima. Fint.
— Stiko Per Larsson (@stikoper) March 26, 2018
Det jag kommer fram till när jag tänker på den är att jag hoppas att den stämmer.
****
Då var det Mats Lusth. Nu var det Mathias Bromé. Mikrofonbomshatare är de allihopa.
Mathias vars storebror David jag spelade i samma fotbollslag som när jag var liten btw. Jag kommer ihåg när lillebror Bromé svischade omkring på Örby IP:s is blott fem år gammal. Skulle säga att jag redan där och då såg att det skulle bli något av den pöjken. Han kan dock få fokusera på mikrofonbomar – och endast mikrofonbomar – i resterande del av denna serie.
****
På tal om unga parvlar som svischar förbi på en is nära dig:
Filip Johansson <3 <3 <3 <3 <3
****
****
MATCHFAKTA
Mora-Leksand 2-5 (0-1, 1-2, 1-2)
Första perioden: 0-1 (4.56) Johan Porsberger (Daniel Pietta, Marcel Müller).
Andra perioden: 0-2 (1.55) Alex Friesen (Filip Johansson, Mattias Ritola), 1-2 (4.31) David Kase (Andrew Rowe, Jason Akeson), 1-3 (13.26) Filip Johansson (Anton Karlsson).
Tredje perioden: 1-4 (15.52) Jon Knuts (Martin Karlsson), 1-5 (18.09) Johan Porsberger (Anton Öhman, Daniel Pietta), ENG, 2-5 (19.36) John Persson (Emil Aronsson, Emil Bejmo).
Skott: 36-19 (9-3, 12-8, 15-8)
Utvisningar, Mora: Andrew Rowe 12, Tomas Skogs 6, Robin Johansson 4, Jacob Nilsson 2, Marcus Fagerudd 2.
Leksand: Matt Carey 12, Patrik Norén 6, Daniel Pietta 2, Marcel Müller 2, Daniel Bertov 2, Alex Friesen 2, Martin Karlsson 2, Austin Madaisky 2, Johan Porsberger 2.
Domare: Patrik Sjöberg, Mikael Andersson.
Publik: 4 500.
Laget: Tex Williamsson (Robin Rahm) – Anton Öhman, Daniel Bertov, Anton Karlsson, Alex Friesen, Mattias Ritola – Filip Johansson, Patrik Norén, Marcel Müller, Daniel Pietta, Johan Porsberger – Pat McNally, Austin Madaisky, Matt Carey, Emil Bemström, Oskar Lang – Tobias Forsberg, Jon Knuts, Martin Karlsson – Olle Alsing, Jesper Ollas.
