Grinigt i Leksand – Tacka fan för det

Hem » Bloggar » Mårthen Bergman » Grinigt i Leksand – Tacka fan för det

LEKSAND. Blev lite spelarsurr efter matchen i går också. Mattias Ritola och Jesper Ollas, två av mina absoluta favoriter i det här laget, svarade på fråga efter fråga och det var uppenbart nedstämt i båda fall. I Ritolas fall var det till och med riktigt grinigt. Han kritiserade en reporter för att bara vara ute efter rubriker och det märktes på ”Ritto” att den här förlusten tog hårt.

Man kan tycka vad man vill om att spelare och ledare är lättirriterade i det här läget, det sprider dålig stämning och det märks tydligt att gruppen inte är i harmoni, men samtidigt så föredrar jag nog det framför att det ska vara afternoon tea-stämning efter en genomusel insats i kvalmatch ett mot värsta rivalen.

Ritola stod ändå länge och väl och pratade med de som ville, och då gör det mindre att det är mindre att tonen är irriterad.
– Jag tycker vi blir ängsliga efter de får 1-0. De får bra kontroll på det, vi lär spela ett rakare och enklare spel helt enkelt. Sen handlar det om att, vafan, det är vår hemmaborg och de åker och bromsar snö i vår målvakts ansikte och vi gör inte ett skit. Vi lär upp helt enkelt. Det kommer handla om vem som vill ha det mest, och det måste vara vi. Det kan inte vara de, speciellt inte på hemmaplan.

Hur mycket nerver är det tycker du? Vissa passningar sitter liksom tre meter från klubbladet.
– Jag tycker att hela matchen speglas av det. Jag tycker att de hanterar det där bättre än vad vi gjorde i dag.

Tycker du själv att det märks att ni är nervösa?
– Vi börjar göra det lite svårt för oss, men jag menar, det är första matchen. Det är klart det är lite nervöst sådär. Men nu är första spelad, nu är det bara att trumma på nästa match.

Det här är samma lag som för inte allt för längesen slog Frölunda med 5-1 på bortaplan. Hur mycket irration och nerver är det?
– Irriterat… nja, alltså, det är mycket känslor. Det är Leksand-Mora, det är mycket som står på spel, det är klart att det är blir känslor där ute. Sen vad som sägs där ute är inget som vi behöver diskutera.
– Som vi spelade första tio lär vi spela hela vägen. Det är först till fyra, det är en lång serie och vi kan inte gräva ner oss för det här. Vi får snacka igenom det här och ta med det som var positivt, första tio minuterna, hur vi spelar och agerar då. För oss handlar det om vad vi gör i 60 minuter, man kan inte spela mot Mora och bara göra det i tio minuter. Vi lär lugna ner oss helt enkelt och spela ett rakare spel.

****
Ritto tillhör förstås i allra högsta grad en av de spelarna som ”lär steppa upp” framöver. Kedjan med han, Hari och Porsberger var isens sämsta och då jag inte hittar några bättre ord själv så lånar jag.

En situation var supertydlig, i slutet av matchen när Ytterell skulle sköta ett uppspel men slog en svår passning till Ritto som hade en attackerande moring på sig. Det blev avblåst för icing och Ritto åkte fram till Ytterell och sa vad han tyckte och slog ut lite med armarna. Väldigt speglande av matchen i helhet från Leksands håll. Många spelare sätter polarna i dåliga situationer för att ”rädda sitt eget skinn”, eller vad det nu handlar om. Man hakar inte i och hjälper varandra för fem öre. Där måste man se sig själva i spegeln. Så jävla svårt är det inte att slå en ordentlig passning.