Rögle är definitivt förra veckans lag i SHL. I tisdags var man i Dalarna och hämtade tre poäng mot Mora. I torsdags vann Rögle välförtjänt med hela 6–3 mot fjolårets SM-guldvinnare Växjö Lakers. Rögle fullbordade sedan sitt hattrick i lördags då man på bortaplan besegrade Djurgården med uddamålet. Nio av nio salta pinnar och helt plötsligt har Rögle lämnat bottenträsket.
För inte allt för länge sedan blåste det kraftig motvind runt laget. Stortalangen Lucas Elvenes skulle lämna för Frölunda. Tränaren hade iklätt sig Halloweendräkt lite väl tidigt och skrämde slag på sina spelare, BUUU! Målvakterna var ojämna. Vissa av nyförvärven hade tufft med att anpassa sig till SHL. Special teams höll låg division 1-nivå. Det här i kombination med varandra gjorde att det grönvita laget var jumbo i SHL.
Någon vecka senare sitter vi här och Rögle är ett av seriens formstarkaste lag med fyra raka trepoängare, vilket lett till att de klättrat till plats tio i tabellen. Frågor på det? Ja, verkligen. Vi kan väl försöka reda ut lite om hur det kan förändras så snabbt till något så mycket bättre. Har man haft magilådan framme eller börjar vissa pusselbitar helt enkelt att falla på plats?
- Cam Abbott har som coach fått acceptera att han inte har full tank vad gäller erfarenhet och bestämmande. Han har fått acceptera att den inslagna vägen kanske inte var den bästa vägen att åka på. Cam har fått lyssna på spelarnas tankar till förändring/förbättring. Detta har definitivt inte varit smärtfritt för Cam, däremot extremt lärorikt. Jag tror det har varit en process i att kunna byta skepnad för herr Abbott. Alla grupper är olika och behöver olika typer av ledarskap. Ena stunden funkar det att var en otäck & skrämmande typ och i nästa stund är det helt fel. Den balansgången måste Cam lära sig, tänk Dr Jekyll and mister Hyde!
- Spelare har börjat att leverera. Kedjan med Ted Brithén, Leon Bristedt och Daniel Zaar har verkligen klivit fram som den ledande enheten för Rögle. Framför allt har Brithén imponerat på mig. Jag tycker mig inte ha sett honom i bättre slag och borde vara ett namn för landslaget i kommande turneringar. Brithén har varit klippan att luta sig mot i den tuffa serieupptakten.
- Målvaktsspelet har stabiliserats där Justin Pogge har visat sig vara det naturliga första valet.
- Rögle har verkligen börjat att hitta rätt i special teams med fungerande enheter både i PP & BP.
- Seriens bästa backpar? Ja, Craig Schira och Kodie Curran är faktiskt för tillfället i mitt tycke det bästa backparet i ligan. Schira är en gigant och gör aldrig en dålig match. Nu har han verkligen hittat en spännande lekkamrat. En lekkamrat som Rögle värvade från den norska ligan där denne i fjol var konungarnas konung på isen. Men det var i den norska ligan det. Nu behövde Curran nästan tio matcher på sig i SHL innan han började hitta rätt, vilket faktiskt går lite hand i hand med Rögles prestation. I början var han lika yr och osäker som jag blir på om jag ska likna hans efternamn i en indisk krydda eller i ett vinbär. Nu ligger han tvåa i backarnas totala poängliga. Nuff said!
- Spelare som Curran, Bristedt, Höglander, Bertov har börjat växa in mer och mer i SHL-kostymen. Rögle har fått ordning på väldigt mycket i spelet och har i mina ögon påbörjat en klättring uppåt i tabellen. Dessutom har man ett megasparkapital i att Mattias Sjögren närmar sig comeback och i att Jonas Ahnelöv har mycket mer i sig än vad han hittills presterat.
Rögle – Färjestad: 2,60 – 4,35 – 2,34
Summerar Rögles förändring till nuvarande form genom att citera Hasse ”Kvinnaböske” Anderssons låt ”Heja Rögle” från 1987:
”Med drag i klubban och med kraft i skär spelar vi den hockey som till segern bär. Om än motståndarn é svår, så vet vi att det går, när enade vi står”
Rögle har trots sin mediokra start endast fyra poäng upp till topp sex. Jag tror den gamle Röglegripen har påbörjat en resa mot nya höjder och en etablering i SHL (på riktigt).
À bientôt,
Andrée
