Sverige var nära att nå hela vägen under årets JVM-turnering. I Sveriges lag fanns det flera spelare som är med och förgyller årets SHL. Många av spelarna går en härlig framtid till mötes och är såna som vi kommer att höra talas mycket om. Jag tycker att det känns som det är otroligt länge sedan som det fanns sådan talang och ungdomlig entusiasm i SHL, som det faktiskt gör i nuläget.
Kikar man på de olika lagen i serien har de flesta någon/några spelare som är extremt talangfulla. Givetvis sticker ju Frölundas Rasmus Dahlin och Växjös Elias Pettersson ut. Att få se två så stora talanger samtidigt i SHL, är ögongodis så det räcker och blir över. Det kommer att dröja länge innan vi upplever det igen. Dahlin spås gå tidigt (om inte först) i den kommande draften och ska representera Tre Kronor i kommande OS-turnering. En turnering som jag saknar Petterssons namn i. Visst han upplevs på gränsen till för lätt och saknar rutin. Men hallå, den talangen i bra omgivning hade producerat. Pettersson har nu 13 poäng upp till Kenta Nilssons ”under 20” rekord. Det hade varit sjukt mäktigt om han slår det rekordet. Pettersson och Dahlin får i särklass mest uppmärksamhet, men där finns många andra ungdomliga guldkorn i SHL som vi bör kika extra på.
Kedjan med bröderna Davidsson och Jonsson-Fjällby är kanske den mest underhållande trion i hela serien. Det fullkomligt lyser självförtroende kring trion. De har fart och fläkt vilket gör att alla uppskattar deras sätt att spela. Även den bittraste fienden lär vara villig att erkänna deras magi. Tänk Fjällbys kalufs i ett fullsatt Hovet i ett slutspel, den lär fladdra som aldrig förr.
I tisdags slängde HV71 in 18-årige Adam Åhman i målet igen (han gjorde sin debut mot KHK borta den 4:e jan). Det var en framtida stormålvakt som då höll nollan för sitt HV71 och som motade hela 33 skott. Den killen kommer att bli hur bra som helst! Jag älskar att Sverige fortsätter att leverera målvaktstalanger på löpande band. Bra ledare och bra utbildning gör att vi kan stoltsera med dessa talanger. Bra jobbat där alla målvaktstränare som krigar på med ont om istider och massa vinklar hit och dit.
Bra fart och frenesi kan faktiskt göra det värt att titta vidare på en annars medioker SHL-match. Ögnade lite på Skellefteå i tisdags i en sömnig tillställning mot Rögle. Det var ungdomarna Tim Söderlund & Andreas Wingerli i SAIK tillsammans med Lucas Elvenes i Rögle, som gjorde att jag inte tryckte på off knappen.
I Luleå finns Einar Emanuelsson och Isac Lundeström. Malmö har Marcus Sylvegård och Färjestad har Fabian Zetterlund, bara för att nämna några av de ungdomar som jag gärna kikar lite extra på. Jag tycker att det på 10 år har skett en stor förändring på hur pass skicklig man är i yngre åldrar. När jag spelade i SHL (Elitserien som det då hette) var medelåldern ungefär den samma som idag. Det var däremot betydligt mer ovanlig att det dök upp spelare under 20 år i ligan. De killar som kommer upp till SHL idag har en helt annan skolning än vad spelarna hade för 10 år sedan. Det är en utbildningsfråga i kombination med att sporten förändrats. Spelet går betydligt snabbare nu vilket kräver högre fysiska krav på spelarna. Ungdomsspelarna får idag en helt annan vägledning och utbildning och det har de nytta av när de ska spela seniorhockey. När jag var 18 år hade jag på höjd en skruvmejsel i min verktygslåda. Dagens 18-åringar har en låda full med moderna redskap som kap- och geringssågar, skruvdragare och övrig topputrustning. De behöver endast komplettera med små detaljer för att vara riktigt seniormässiga vid tidig ålder.
Till sist måste jag kommentera den otroligt märkliga händelsen i söndags uppe i Mora. Jens Olsson VS Isskraparkillen från Mora. En händelse som jag egentligen inte tycker är en sådan big deal. Jens står i vägen och blir undanskrapad. Korkat av Olsson att ta tag i killen, samtidig som det var en onödigt aggressiv skrapning som gjorde att Olsson tappade fotfästet. Det som gjorde allt så uppförstorat var Malmös ihopklippta förkortade version efter matchen och Olssons oförmåga att be om ursäkt. Så sent som i tisdags talade han öppet om att det var respektlöst av skraparkillen samtidigt som han menade på att han själv hade släppt det och gått vidare. Eh, ok!? Nu känns det här ärendet avklarat och vi blickar framåt. Olsson har avtjänat sin avstängning och killen med skrapan är hjälte i skolan.
À bientôt,
Andrée
