HV71 blev första lag att ta sig vidare till semifinal i årets SM-slutspel. Det är första gången på sju år som klubben tar sig vidare från kvartsfinal. HV71 har överraskat många under årets säsong och deras andra plats i grundserien var verkligen otippad för de flesta experter. Johan Hult har som sportchef i HV71 gjort ett riktigt bra arbete. Han har lyckats bygga vidare på en gedigen stomme och dessutom prickat rätt i många av nyförvärven.
Andreas Borgman är kanske det mest lysande exemplet bland nyförvärven. Jag citerar Johan Hults kommentar vid presentationen av Borgman när han precis signerat för HV71: ”En ung och utvecklingsbar back som gjort det väldigt bra i Hockeyallsvenskan”. Var det någon som spådde en kommande debut i landslaget just då? Nja, antagligen endast Hult och Borgman själv i så fall. Snacka om en mitt-i-prick-värvning. Christoffer Persson är en annan värvning som verkligen blivit en succé. Det var inte många som imponerades när Persson presenterades av HV71, men det visade sig vara en bra pusselbit i lagbygget. Han är en defensivt bra back, spelar alltid enkelt och inger en känsla av stabilitet i försvarsspelet.
Och med gedigen stomme menar jag kulturbärare som Mattias Tedenby och Martin Thörnberg. De representerar HV71 med stolthet och det finns få med den klubbkänslan för HV71 som dessa herrar. Att de dessutom är fenomenala ishockeyspelare, som varje dag visar vägen för övriga lagkamrater, gör att de är guld värda i vilket lag som helst. HV71 har verkligen en skön blandning mellan unga hungriga spelare och äldre mer erfarna. Denna mix känns oerhört spännande och har visat sig framgångsrik.
Målvaktsidan var innan säsongen lite av ett frågetecken men det är inte så längre. Inte med tanke på den kvalité Linus Söderström visat. Han har agerat med ett lugn som gett precis den stabilitet som HV71 sökt efter. Han är bara 20 år killen och går in och agerar så förtroendegivande. Han kan mycket väl bli den avgörande faktorn till att HV71 kan gå ännu längre i årets slutspel.
HV71 har levt lite i skuggan av de framgångar man hade när Davidsson, Voutilainen, Petrasek med flera styrde och ställde ute på rinken. Jag mötte själv HV71 under den eran och jag kan lova att det inte var särskilt kul att hamna under press i egen zon. Nu känns det som att HV71 har börjat hitta en väg tillbaka till tidigare storhetsdagar och kommer att bli att räkna med i många år framöver! När man såg HV71 köra över Färjestad i kvartfinalserien med 4-0 i matcher ingav det respekt. De bevisade återigen att de är ett komplett ishockeylag som mycket väl kan stå som vinnare och fira på torget i Jönköping i slutet av april. Att ha varit nederlagstippade inför denna säsong och nu ha möjligheten att få guldmedaljen hängande runt halsen, lär sporra killarna i laget en hel del.
Jag vill dessutom sticka ut hakan och säga att HV71 har den mäktigaste laglåten inom svensk ishockey vilken även används som intro när hemmaspelarna skrinnar ut på isen. Det är inte en massa dunka-dunka-techno eller annan modern popmusik som ljuder från högtalarna, utan en gammal hederlig lagdänga. Det är klass det, HååVee 71!
À Bientôt,
Andrée
