Foto: Bildbyrån
Igår tog Djurgården en poäng mot Växjö på hemmaplan och man befinner sig på tredje plats i SHL-tabellen efter 18 spelade matcher. Alla lagdelarna levererar just nu på en nivå som är ett steg bättre jämfört med fjolårssäsongen. Enligt mig är Djurgården tillsammans med Färjestad årets utropstecken i SHL.
I premiäromgången mot HV71 skällde Robert Ohlsson ut sina spelare och berättade på ett väldigt tydligt sätt hur liten deras vilja att ha puck var. Jag tror faktiskt att Robert just där och då skickade precis de signaler som Djurgårdens spelare behövde och satte på något vis ett riktmärke för hela föreningens målsättning i SHL 2017/2018. Efter den premiären har Djurgården förlorat två matcher under full tid, två matcher!? Det är otroligt imponerande och det är än mer imponerande med tanke på de lågt ställda förväntningarna på laget inför säsongen. Många experter hade Djurgården som ett lag kring de nedre strecken och ett lag som skulle få kriga för att nå åttondelsfinal. Jag tror att tränartrion fick nyttiga erfarenheter ifrån fjolåret vilket visat sig i år och trion är tillsammans med lagbygget redo att ta nästa steg. Jag ser en större harmoni i hela organisationen kring Djurgården och jag tycker att Djurgårdens tränare håller högre nivå än ifjol…
Adam Reideborn sågades längs med fotknölarna under en tid förra säsongen. Men snacka om någon som inte grävde ner sig utan istället visade ett otroligt starkt psyke. Efter att han fick den kritiken spelade han upp sig och konkurrerade ut rutinerade Mikael Tellkvist. I år har han direkt från start imponerat och har i nuläget bäst räddningsprocent i SHL. Djurgården har faktiskt just nu seriens lätt hetaste målvaktspar i Reideborn och utmärkte Joakim Eriksson. Målvakterna i Djurgården håller högre nivå än ifjol…
”Hultström är en toppback”
På backsidan har Marcus Högström varit giganternas gigant. Högström har en förmåga att se otroligt oengagerad ut samtidigt som han dominerar en hel isbana. I år tycker jag att han har minimerat sina individuella misstag och spelar enklare och mer resolut. Jag tycker att han är topp 3 av backarna i SHL. Djurgården har även en toppback i Linus Hultström som kommer att bli mer och mer nyttig. En mitt i prick-värvning är Jesper Pettersson som genom coachtrions förtroende växt fram till en bra SHL-back. Backarna i Djurgården håller en högre nivå än i fjol…
Bland forwards njuter jag när ungdomskedjan med bröderna Davidsson och Axel Jonsson Fjällby är på isen. Det är fart, fart & fart i kombination med mod och en kaxighet som jag älskar att se. När Djurgården värvade René Bourque var jag ytterst tveksam till om inte farten i SHL skulle göra det svårt för honom att hinna med. Det har han bevisligen gjort och han har varit otroligt nyttig med sin rutin och pondus på isen! Andreas Engqvist har varit precis så bra som Djurgården hade hoppats på i återkomsten och när till och med Henrik Eriksson (som ifjol hade en nolla i målkolumnen) gjort 4 mål redan, så förstår man att det är glada miner i Djurgårdslägret. Forwardsen i Djurgården håller en högre nivå än ifjol…
Det finns sparkapital
Trots den fina starten på årets SHL finns det faktiskt sparkapital i Djurgården. Spelare som Niclas Bergfors och Calle Ridderwall har inte levererat vad som förväntas av dem. Dessutom är laget faktiskt sämst i hela SHL i powerplay vilket faktiskt är lite anmärkningsvärt. Här har både Djurgårdens tränare och spelare mycket mer att bevisa. Får Djurgården igång alla spelare samtidigt, förbättrar sitt powerplay och spelar på samma lägstanivå som nu, kan de gå långt i år, riktigt långt! Motståndarna vet om att det inte är särskilt kul att möta ett Djurgården på bortais och hela tiden ha en extra spelare emot sig i form av den grymma hemmapubliken. Djurgården är en dark horse som de andra lagen verkligen bör se upp för!
À Bientôt
Andrèe
