Foto: Bildbyrån
Varje vecka pratar vi med några av Sveriges SHL-experter och hör av vad de har att säga om hockeyveckan som gått. Den här veckan frågar vi om Skånederbyt, jämnheten i årets SHL, Djurgårdens trubbiga start och Kenta Johanssons avgång i Örebro. Vi slog en pling till GT:s hockeybloggare Henrik Leman, som driver bloggen ”Snacka med Leman”.
Senaste veckans höjdpunkt, iallafall ur underhållningssynpunkt, var Skånederbyt som innehöll 13 mål. Vad säger du om den galna matchen?
– Underbar underhållning för oss som tittade. Mål, chanser, känslor – och stora snackisar. Ett givet matchstraff (Rögles Sylwander), ett stolligt (Malmös Filppula), och till slut skilde inte mer än att Malmö var det lag som kunde utnyttja sitt power play-spel bäst. Man kan anmärka på målvaktsspelet som var svagt i båda lagen, på markeringsspel, man kan undra lite hur de båda tränarstaberna tänker, men ärligt talat: Det här var underhållning. Det här var hockey som säljer biljetter.
– Med detta sagt: det är klart att tränare ska få sina lag att spela bättre försvarsspel, sina målvakter att stoppa fler puckar, men jag vill gärna hylla energin, passionen, och de spelare som skapade saker på isen. Jag har egentligen bara en undran nu när domare får efterhandstitta på jumbotronen vid särskilda fall: varför gjorde de inte detta när Ilari Filppula försökte undvika att träffa Jack Connolly? Å andra sidan skapade ju det matchstraffet extra nerv i matchen…
SHL är något jämnare än många förväntade sig på förhand, alla slår i stort sett alla. Trend som kommer att fortsätta eller tillfällighet som kommer att sluta?
– Klart att det kommer att se annorlunda ut om 20-25 omgångar. Det utkristalliserar sig topp- och bottenlag på ett annat sätt än i dag. Men, jag tror faktiskt vi går en väldigt jämn serie till mötes, jämnare än på ett tag. Kanske var jag fel ute när jag före säsongen trodde att tre-fyra lag skulle vara snäppet starkare än övriga i slutspelsjakten. Jag kan se en klart tajtare liga än så, betydligt längre in på säsongen än vi är vana vid. Nå, ge Skellefteå sina avstängda och skadade stjärnor tillbaka, låt Växjö mullra på, så … fast fan vet, det är många lag som är ”ganska” bra. Kanske mer trend än tillfällighet ändå?
Djurgården har, efter den inledande segern mot Leksand, åkt på tre raka förluster. Vad har fattats i deras spel och behöver DIF-fansen vara oroliga?
– Jag såg premiären mot Leksand och tyckte knappt något alls fattades. Har därefter sett en del och saknat desto mer. Gustav Possler, Juuso Ikonen och Patrik Lundh, till exempel. Och stackars Alexander Fällström lirar kanske aldrig hockey igen. Det vore dumt att påstå att de här anfallarna inte lämnar hål efter sig, samtidigt är det långt ifrån enda förklaringen. Djurgården bygger om med Robert Ohlsson i tränarbåset. Det är en långsiktig satsning med fokus på utveckling, det finns alltid en viss inbyggd risk i sådana, men också möjligheter till bra utväxling. Ohlsson är en ”cool cat” om det någonsin fanns en, jag tror det är viktigt i det här läget.
– Tidiga dagar än, väldigt tidiga, och jag hade inte suttit och darrat om jag varit djurgårdare; sett till spelarmaterialet bör det här (givet att skadesituationen inte håller i sig) i alla fall vara ett topp 10-lag. Fast vad var det nu jag sa om jämnare liga än på länge? Hm, det gäller även den undre delen, i alla fall om vi får döma av vad Karlskrona gjort så här långt. Allt landar i att jag tycker det är för tidigt att säga bu eller bä om Djurgården. Det enda jag vet är att det sällan har hjälpt någon att oroa sig. Djurgårdens publik är Sveriges bästa. Det är bara att sjunga på, ännu högre.
I tisdags kom beskedet att Örebros tränare Kenta Johansson avgår med omedelbar verkan. Är du överraskad och behövde Örebro en ny tränare med tanke på inledningen av säsongen?
– Inte överraskad att Kenta lämnar, han stod högst på min lista. Däremot är det förstås tidigare än jag förutspått. Tror ingen annan hade spelat på ett så tidigt adjö. Min känsla var att Örebros trupp inte skulle hålla för så mycket, skador på Martin Johansson och Joakim Andersson har gjort det ännu värre, så den skrala inledningen (två poäng) är inte helt utan förklaringar. Men om en tränare saknar känslor, om han känner att spelarna inte visar känslor, då är det förstås alldeles ohållbart att parterna ska fortsätta jobba tillsammans, oavsett vem som har störst skuld i den uppkomna situationen. Perfekt läge för Johan Tornberg att testa sina vingar. Snacka om energikick om han får huvudansvar. Kallar vi Kenta old school är det väl rätt mycket motsatsen över Tornberg. Örebro har inget att förlora. Kör, bara kör.
