Han åkte till samlingen innan VM drog igång med hopp om att ta en plats i truppen. Men det skulle bli mycker mer än så för Joel Lundqvist. Inte bara fick han en plats i truppen, han fick dessutom äran att som lagkapten leda Tre Kronor till guld i turneringen. NordicBet tog en pratstund med en glad men något trött guldhjälte på flyget från Bromma till Göteborg, innan han gick på en efterlängtad och välförtjänt semester.
Vi går ombord på planet. Flygvärdinnan känner igen Joel och ler vänligt.
– Välkommen och grattis.
I samma stund som Joel slår sig ner på sätet somnar han. Efter en stund vaknar han till, ber om lite vatten och sträcker på sig.
VM-guld som lagkapten. Speciellt?
– Klart att det blir en extra dimension. Att verkligen få representera laget. I ett sånt här lag finns det så många ledande spelare. Det blir mer en bokstav. I omklädningsrummet leder alla på sitt sätt. Men visst, det är klart att det är hedrande och gör det mer speciellt. Det har varit mycket känslor, väldigt roligt.
Hur gick snacket i omklädningsrummet i finalen?
– Det var en disciplinerad match. Två samlade lag. Inga jättechanser. Tätt. Efterhand började det öppna upp sig, när både vi och kanadensarna blev tröttare. Men vi kände matchen igenom att vi hade lägen och att Henrik spelade bra där bak. Vi slutade aldrig tro. Och förr eller senare hoppar ju en sudspuck in.
Utvecklas du själv fortfarande som spelare?
– Ja, även om hockeyn har förändrats rätt mycket de senaste fem-sex åren.
Vad tänker du på då?
– Farten, framförallt. Det var en period för ungefär fyra år sedan när vi i Frölunda lade om träningen och spelet. Det var en process för mig personligen. Jag var van vid en annan typ av spel. Den första säsongen var tyngre, sen tycker jag att jag anpassat mitt spel. Det fungerar bättre. Skridskoåkningen har aldrig varit toppklass, men den är ändå bättre än för några år sedan.
Var det ditt sista VM?
– Det tror man alltid. Jag tar inget för givet. Jag är 35, jag är glad och stolt över att få vara med om det här guldet. Jag har ett år kvar på mitt kontrakt med Frölunda och jag har ingen ambition att bli sämre. Jag kämpar vidare och Tre Kronor har alltid varit, och kommer alltid att vara, en dröm för mig.
Text: Pascal Engman
