Johan Wiklander misslyckades med att etablera sig i SHL som 26-åring och gick sen den långa vägen via spel i Tyskland, Italien och flera säsonger i Hockeyallsvenskan innan han äntligen kom tillbaka till SHL med Örebro 2013. I senaste avsnittet av SHL-podden möter berättar han om känslorna under sin osannolika resa.
– Jag spelade den roligaste hockeyn jag någonsin hade spelat. Hockey var som man tänker att det ska vara när det är som bäst, det flyter på och det är kul att spela, säger han om utvecklingen i Örebro.
Johan Wiklander kom till hockeyallsvenska Södertälje 2006/07 och var en nyckelspelare när laget gick upp till SHL. Han snittade nästan en poäng/match i både Hockeyallsvenskan och Kvalserien, men väl uppe i SHL säsongen efter gick det inte som han hade hoppats. Han gjorde 0 poäng på 32 matcher och flyttade i slutet av säsongen till Tyskland och påbörjade då sin långa resa tillbaka till SHL.
Från HC Innsbruck flyttade han till Alleghe i Italien och sen vidare till Oskarshamn i Hockeyallsvenskan 2009/10. Där var han återigen en producerande spelare och flyttade vidare till Örebro (också i Hockeyallsvenskan), och gjorde där 49 poäng på 51 matcher i grundserien och 15 poäng på 10 Kvalseriematcher när Örebro så när gick upp till SHL. Det fanns då intresse från SHL-klubbar, men den då 30-årige Wiklander trivdes som aldrig förr med sin hockey.
– Det fanns ganska mycket intresse från SHL-klubbar, absolut. Men då hade vi ändå kommit hit och trivdes så himla bra i Örebro och det var kul med hockeyn. Jag fick spela den roligaste hockeyn jag någonsin hade spelat. Jag spelade med Conny och Löwdahl och vi hade en superkemi. Hockey var som man tänker att det ska vara när det är som bäst, det flyter på och det är kul att spela. Man gör mycket mål och poäng, intresset i stan började bli större och större. Så då var frågan om man skulle chansa. Jag hade även fått livet utanför hockeyn att funka med vänner och jag hade köpt hus. Så då var frågan om jag skulle chansa bara för att det måste vara SHL. Ska jag chansa och åka till Timrå eller Luleå och få spela i en fjärdefemma och inte tycka det är lika kul?
– Då pratade jag med Peter Andersson efter mitt första år och han sa att han jättegärna ville att jag skulle vara kvar och sa att jag skulle tänka efter innan jag gjorde något dumt. Så då skrev jag om mitt kontrakt till ett treårskontrakt, och bestämde mig för att om det ska bli SHL igen så kommer det bli med Örebro. Och jag trodde att jag hade en bra chans att göra det med Örebro och få spela i SHL igen och få bevisa att jag var bättre där än senast. Samtidigt så fanns ju risken att jag aldrig skulle få spela mer i SHL, men den risken var jag villig att ta med tanke på hur bra vi trivdes och hur kul det var att spela hockey. Jag såg potentialen i vårt lag, och trodde att det skulle kunna gå.
Kände du att risken fanns att du faktiskt skulle få spela i en fjärdefemma om du tog chansen i ett annat SHL-lag?
– Ja, men det var lite så med de lag jag pratade med. Det var inget lag som sa: ”vi vill ha dig och vi vill att du ska spela här och här” utan det var mer ”vi är sugna, men vi kan inte lova någon position”. Jag förstod att man såklart inte kan lova någonting men jag ville ändå känna att jag fick en tränare eller sportchef som verkligen såg mig som det jag spelade i Örebro, som en producerande spelare. Så den känslan fick jag med de lag jag pratade med. Men framför allt var det att vi trivdes så bra här och att det fanns en riktigt bra chans att gå upp med Örebro.
Och det gjorde ni ju. Hur var det efter att du riskerat SHL-drömmen och så gick det till slut?
– Vad ska man säga? Det är så häftigt. Planen blir helt osannolik. Att man stannar kvar och tror på det och så hade vi egentligen gjort två fantastiska säsonger och gör sen en lite sämre säsong tre och det kändes som att det var på väg att rinna ur sanden det året. Att vi inte riktigt hade laget, fick lite skador och inte fick ihop spelet men sen runt jul vänder allting. Vi bara går som en maskin och man hinner knappt tänka efter. Efter sju omgångar i kvalet är vi klara för SHL. Det var höjdpunkten i karriären att ta det steget.
Det var säsongen 2012/13 och sedan dess har Wiklanders Örebro spelat fyra säsonger i SHL.