Från debuten i Elitserien 1990 till den sista säsongen i Hockeyallsvenskan 2013 så hann Fredrik “Linkan” Bremberg spela 16 säsonger för Djurgården. En klubb som har betytt mycket för poängkungen.
Djurgårdsikonen Fredrik “Linkan” Bremberg har gjort flest poäng i SHL:s historia och under fler än 20 säsonger på elitnivå så utmärkte han sig som en riktig lirare och ett passningsgeni. 16 av karriärens år tillbringades i den gul-röd-blåa tröjan och nu berättar den tidigare poängkungen vad Stockholmsklubben har betytt för honom.
– Den betyder mycket. Jag spelade ju 16 säsonger totalt av mina 23 säsonger på elitnivå, så det var ju många år. Det hade nog kunnat bli någon till om jag hade orkat hänga i, men det var läge att lägga av då. Det har betytt mycket, säger Bremberg till Betssons podcast SHL-podden Retro.
Hans första säsong i A-laget slutade med att han fick vara med och vinna vad som skulle visa sig bli karriärens enda SM-guld.
– Det var någonting helt annat när jag kom upp där 90/91. Det laget vi hade då hade kunnat vara Tre Kronor-spelare rakt igenom. Det var en bra tid. Både en hård uppfostran och sådana saker. Det var lite annorlunda på den tiden, säger han.
Djurgården vinner guld (Odds 35.00)
Karriären avslutades på elitnivå med Djurgården i Hockeyallsvenskan säsongen 2012/13, men trots alla år och alla minnen så menar “Linkan” att han inte minns tillbaka på karriärens stunder allt för ofta.
– Det blir inte jätteofta. Det är väl ibland nu när det är säsong som någon ringer och frågar lite eller vill göra en intervju och så, men det är inte jättemycket. När jag väl la av med hockeyn tyckte jag att det var rätt skönt att få ett break från hockeyn. Jag är väl ingen hockeytok egentligen. Det finns väl sätt att benämna det, men jag tycker att det är kul att se på ishockey. Däremot är det inte så att jag sitter och tittar slaviskt på varenda match, säger Bremberg.
– Jag tänker inte tillbaka jättemycket. Ibland träffar man ju gamla kompisar och kommer in på gamla minnen. Det är väl på så sätt och ibland får jag gamla hockeybilder skickade till mig från USA, från den korta sejouren jag gjorde där. Då tänker jag väl tillbaka lite, men inte jättemycket.
Den nu 47-årige Bremberg konstaterar även att han inte saknar hockeyn allt för mycket.
– Nej, inte så. Det är mycket hårt slit. Det är en rolig grej från början, men sedan blir det ditt yrke. Så det blir en helt annan sak när du väl kliver in i det. Jag skulle ju prestera offensivt. Ibland gick det och ibland gick det mindre bra. Det är mycket ris också och inte bara ros, säger han.
Något han däremot kommer på sig själv med att sakna är känslan av att glida ut på isen inför publiken på Hovet eller Globen. Allra helst den sistnämnda arenan.
– Så är det ju definitivt. Det är svårt att hitta ett liknande yrke. Det är klart att man saknar vissa matcher och när jag väl är på Hovet så känner jag de här känslorna. Jag tycker att det är en skön känsla, men sedan så älskade jag att spela på Globen. Oavsett om det var mycket eller lite folk så tyckte jag om känslan jag hade på isen mer på Globen än på Hovet, säger han.
