Foto: Bildbyrån
Den gångna veckan utbröt två slagsmål i SHL. Det ena mellan Färjestads Ilari Melart och Brynäs Lukas Kihlström och det andra i Ängelholm där Andrée Brendheden tillsammans med sin sjuåriga son, såg Rögles Alen Bibic slåss mot Luleås Gustav Rydahl.
– Det är inte riktigt de signalerna man vill förmedla till ungdomarna som sitter på läktaren. Att det är ok, att det är det som är bra och roligt, och varför vi går på hockey. Istället för att snacka om en snygg passning eller ett snyggt skott de sett i matchen så ville de puckla på varandra på träningen efter. Det blir fel, säger Brendheden i senaste avsnittet av SHL-podden.
Att slagsmål eller ”fighting” hör till hockeyn har vi alltid levt med och de flesta som tycker om hockey tycker nog om den fysiska aspekten av sporten, att spelet ska ligga på gränsen. Men var går gränsen? I senaste avsnittet av SHL-podden diskuteras slagsmålens vara eller icke vara och Andrée Brendheden, som i lördags var på Rögle-Luleå tillsammans med sina söner (alla tre under 10 år) och fick se hemmalagets Alen Bibic och Luleås Gustav Rydahl få matchstraff efter slagsmål, är tveksam.
– Jag var på matchen, det var familjelördag i Ängelholms Ishall (Lindab Arena). Vad är det mina grabbar tar med sig från matchen, tror ni? Det pumpas på här hemma och TNT (ACDC:s låt som spelades samtidigt som Bibic och Rydahl slogs) vevas. Man tänker då ”var det här så bra egentligen?”. Jag kan delvis förstå exempelvis Bibics hållning att man ska acceptera slagsmål på ett annat sätt men det är skitsvårt. Det är inte riktigt de signalerna man vill förmedla till ungdomarna som sitter på läktaren. Att det är ok och att det är det som är bra och roligt, och varför vi går på hockey, säger Brendheden.
Vad konsekvenserna av att unga killar ser slagsmål på isen blir kan vara svåra att utvärdera. Brendheden, som är tränare i en av sina söners lag i Rögle, såg det dock direkt på killarnas träning efter Bibic/Rydahl-fighten.
– Jag reagerade när till och med mina grabbar tyckte att det var det bästa med matchen och att ”det var gött att de slogs”. När man hör killar i laget jag tränar, som är födda 2010, säga att ”det var ballt, det var det absolut bästa” från hela matchen. Då är man snett på det. Det är en jättesvår fråga men det blir fel. Jag bryr mig egentligen inte, mina killar ”bunkrar” på varandra nere i källaren vilket är vardagsmat men istället för att snacka om en snygg passning eller ett snyggt skott de sett i matchen så ville de puckla på varandra på träningen efter. Det blir fel.
I Karlstad kastade Färjestads Ilari Melart och Brynäs Lukas Kihlström handskarna efter en ful tackling av Melart på Aaron Palushaj efter slutsignalen. Det ska sägas att varken Bibic eller Rydahl kastade handskarna men Brendheden tyckte ändå det kändes fel med sönerna bredvid.
– Det är skitsvårt för samtidigt är det en publiksport och pengar ska in, men till vilket pris? Är det familjedag med många barn på läktaren så kanske det inte är helt optimalt. Jag tycker inte det.
