Med närmare 400 assist i SHL på meritlistan är Stefan “Skuggan” Nilsson en av ligans bästa passningsspelare i modern tid, men sättet att spela på kom inte från någon grundmurad osjälviskhet.
– Det blev någon form av ego-tänk att jag skulle stärka min image av att vara en passningsspelare, säger Luleå-ikonen i Betssons podcast SHL-podden Retro.
Den Luleå-födde forwarden Stefan “Skuggan” Nilsson gjorde sig under 90-talet känd som en notorisk assist-maskin i dåvarande Elitserien och under två säsonger i Österrike gjorde han otroliga 138 assist på 99 matcher. I Betssons podcast SHL-podden Retro berättar nu “Skuggan” om övergången från målskytt till passningsspelare och hur han tog den rollen på absolut största allvar.
– När jag var ungdomsspelare så gjorde jag nog mer mål än assist. Det var nog någongång i övergången från junior till herrlaget som jag ändrade mitt sätt att spela. I och med att jag var rätt långsam på skridskorna så ville jag hitta vägar att vara duktig och då blev jag mer framspelare än målgörare. När jag tänker tillbaka så var det ett sätt att hitta ett sätt att spela hockey som kändes roligt och gav framgång, säger Nilsson och fortsätter:
– Då blev det mer att jag hittade passningarna och det växte väl fram efter hand att det var roligare att slå en fin passning än att göra ett mål själv. Ibland kunde jag väl känna själv att det gick till överdrift. Om inte annat hörde jag det från läktaren ibland när jag inte tog det där mest givna skottet (skratt).
Spela på SHL
Över 17 säsonger i Elitserien svarade den nu 52-årige general managern för 377 assist på 572 matcher i grundserien och han minns även tillfällen där han valde passningen framför det öppna målet.
– Jag har några sådana på näthinnan när jag har ett helt öppet mål, men petar den vidare till Robert Norberg som fick göra målet. Det finns även någon situation när motståndarna hade tagit ut målvakten och vi kom två mot noll eller två mot en och jag själv lätt hade kunnat sätta den, men valde att spela. Det har varit sådana situationer, ja, säger Luleå-ikonen.
“Skuggan” menar att passningarna inte uteslutande kom från ett osjälviskt tänkande, utan även kunde bli ett egoistisk agerande utifrån viljan att framstå som en stark passningsspelare.
– Jag tyckte att det var roligare att passa, så det blev någon form av ego-tänk att jag skulle stärka min image av att vara en passningsspelare. Inte så att jag tänkte så just i stunden, men…
– Jag stärkte mitt ego genom att stärka imagen av att vara en duktig passningsspelare, så jag gjorde mina val utifrån det. Jag vet att det fanns sådana tillfällen i alla fall.
